Den stora gropen har grävts för att fånga varg. Hur gammal gropen är vet vi inte. Det finns flera traditioner om hur människorna använde varggropar. Den doldes med ris och kvistar. Vargen lurades ut med ett lockbete. Riset gav då vika och vargen föll ner i gropen. Insidorna var ibland täckta med virke. Vargen kunde då varken gräva sig ut eller klättra uppåt på de släta sidorna. Andra traditioner berättar om varggropar som haft trälock med fallucka.
Fångstgropar är en vanlig fornlämning. I Jämtlands län är ungefär 15 000 kända. Men bara ett femtal kan ha varit varggropar. Resten har använts för att fånga älg och ren. Sådana gropar är mindre och formade som en tratt. I botten kan det ha funnits en liten låda av trä som låste fast djurets klövar. Jägaren kunde sedan avliva bytet. Fångstgropar har använts väldigt länge. De äldsta kända i länet är cirka 6000 år gamla. År 1864 infördes en lag i Sverige som förbjöd jakt med fångstgropar. Älgen var då nästan utrotad.